Abdul-Rashid Pelpuo

Diyila Dagbani Wikipedia
Abdul-Rashid Pelpuo
Ghana 4th Palimenti din pahiri anahi nira

Silimin gɔli January 7, 2005 - Silimin gɔli January 6, 2009
Piibupiibu yaɣili: Wa Central Constituency (en) Translate
N piigo niŋ: 2004 Ghanaian general election (en) Translate
Member of the 5th Parliament of the 4th Republic of Ghana (en) Translate

Silimin gɔli January 7, 2009 - Silimin gɔli January 6, 2013
Piibupiibu yaɣili: Wa Central Constituency (en) Translate
N piigo niŋ: 2008 Ghanaian general election (en) Translate
Minister for Youth and Sports (en) Translate

Silimin gɔli July 2009 - Silimin gɔli January 2010
Member of the 6th Parliament of the 4th Republic of Ghana (en) Translate

Silimin gɔli January 7, 2013 - Silimin gɔli January 6, 2017
Piibupiibu yaɣili: Wa Central Constituency (en) Translate
N piigo niŋ: 2012 Ghanaian general election (en) Translate
Member of the 7th Parliament of the 4th Republic of Ghana (en) Translate

Silimin gɔli January 7, 2017 -
Piibupiibu yaɣili: Wa Central Constituency (en) Translate
N piigo niŋ: 2016 Ghanaian general election (en) Translate
Member of the 8th Parliament of the 4th Republic of Ghana (en) Translate

Silimin gɔli January 7, 2021 -
Piibupiibu yaɣili: Wa Central Constituency (en) Translate
N piigo niŋ: 2020 Ghanaian general election
Wa, Silimin gɔli May 5, 1964 (run 59)
O ya TiŋgbaŋGhana
Education
Shikuru shɛli o ni chaŋUniversity of Cape Coast Bachelor of Education (en) Translate
University of Ghana Doctor of Philosophy (en) Translate
University of Ghana 1998) Master of Arts (en) Translate : international relations (en) Translate
University of Ghana 2013) Doctor of Philosophy (en) Translate : development policy (en) Translate
Wa Senior High Technical School (en) Translate
Bala yɛlibu, sabbu bee buɣisibuSilmiinsili
Tuma
Tumapolitician (en) Translate, Kɔrineta ni consultant (en) Translate
AdiiniMusulunsi
O ni be paati shɛli niNational Democratic Congress

E-Class

Abdul-Rashid Hassan Pelpuo nyɛla Ghana siyaasa nira. Saha ŋɔ ŋuna n-nyɛ jintɔra zaŋ ti Wa Central constituency din be Upper West Region,Ghana tiŋgbani ni.[1][2]

O piligu mini o shikuru baŋsim bɔhimbu[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Bɛ dɔɣi o la silimiin goli 5 May 1964 ka o zooi Wa din be Upper West region,Ghana. O daa chaŋ la Middle School ka daa deei shɛhira gbaŋ yuuni 1976. O daa lahi naai o "O level education" yuuni 1983 n-ti pahi o "A level education" yuuni 1986. O daa lahi naai "Diploma in Economics" yuuni 1994 ka daa chaŋ tooni n-ti deei Degree in Psychology yuuni1994. O daa lahi deei "master's degree in International Affairs" yuuni 1998. O mali la PhD in Development Policy,University of Ghana ka o daa deei li, ni African Studies yuuni in 2013.[3]

Tuma[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

O daa nyɛla shaawara lana n-ti Institute of Policy Alternatives. O daa lahi nyɛla "Deputy Coordinator of Finance" nti National Youth Council ka daa naan yi ti niŋ "Director" nimaani yaha. ka daa lahi niŋ Agricultural Ag. Regional lala tabɔ tuma ŋɔ ni.[3]

Siyaasa biɛhigu[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

O daa kpe la Ghana jintɔri duu yuuni 2005 o ni daa di kuɣu n-ti National Democratic Congress nyaaŋa Ghana jintɔriba piibu piibu ni silimiin goli December 2004.

Pelpuo daa nyɛla "Minister of State" m-be tiŋgbani zuɣulana tuma duu bɛ ni daa piigi o "Minister for Youth and Sports",President John Atta Mills n-daa piigi silimiin goli September 2009 din daa niŋ ka Muntaka Mohammed Mubarak ŋun daa nyɛ jintɔra n-ti Asawase wuɣi o nuu nyaaŋa.[4][5] O daa kuli zala lala zaashee ŋɔ hali ka taɣibu daa naan yi ti niŋ silimiin goli January 2010.[6] Ghana paɣa tuuli ŋun daa niŋ "Minister for Sports" n daa deei gi o, Akua Dansua ka bɛ daa piigi o "deputy Majority Leader" jintɔri duu. Bɛ daa lahi piigi o m-pahi Ghana niriba anu ban be "Gbaŋsabila jintɔri duu din be South Africa ka o daa be ni hali ni yuuni 2013.[7] John Mahama ni daa be nam ni (2012 - 2016) Bɛ daa piigi o "Minister of State" n-niŋ tiŋgbani zuɣulana tuma duu ka o yaa jɛndi "Private Sector Development and Public Private Partnership (PPP)". O daa lahi be la Economic Management Team (EMT). Yuuni 2016 o daa lahi di kuɣu ŋɔ m-pahi bunahi zani nti Wa Central Constituency. Bɛ daa p-iigi o daanbalo n-ti yaɣ'shɛli ban galisi Ghana jintɔri duu, ka daa lahi piigi o "Population and Development Caucus and Leader of the Parliamentarians for Global Action, Ghana Chapter".O lahi gbubi la "ranking member position of the Government Assurance Committee", komitii din lihiri minisita nima ni kpuɣi bɛ niriba alikaule shɛli ka bi tum li. Lihimi Standing Orders (order 151, 2j) and Parliament Committee on Selection Report, 2020)|date=August 2020}}. Hon Pelpuo daa lahi yina ti bɔ yuuni 2020 jintɔri tali Ghana piibu piibu ni ka daa di nasara m-pahi bunu n-ti Wa Central @2020 Despite Media. Bɛ daa lahi piigi o daanbalo tali buta zuɣu ka o zani n-ti "Population and Development Caucus and Ranking Member of the Lands Committee". O lahi be la Energy and Business Committees. Lihimi lahabali din ti "2021 Parliamentary Committee on selection"[7]

2004 Elections[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Pelpuo nyɛla bɛ ni daa piigi so jintɔra nti Wa Central constituency yuuni 2004 Ghana piibu piibu ni.[8][9] Ka o daa zani n-ti lala yaɣili ŋɔ 4th parliament of the 4th republic of Ghana.[10] Bɛ daa piigi o mi ni vooti kalin 21,272votes vooti din kalinli daaa yiɣisi 41,501 puuni. Di daa zani la vaabu 51.3% vootibu kalinli maa puuni.[8][9] Bɛ daa piigi o mi ka che Mornah Anbataayela Bernard ŋun daa zani ntie People's National Convention, Mohammed Adama Kpegla ŋun daa zani n-ti New Patriotic Party, Abu Mumuni ŋun daa zani n-ti Convention People's Party, Osman Mohammed of the Democratic People's Party and Osman Imam Sidik ŋun daa zani o gama zuɣu.[8][9] Bɛ daa nyɛla vooti kalinli 12,280votes, 7,249votes, 376votes, 172votes nti pahi 152votes za~ dɔli taba vooti kalinli din daa niŋ maa puuni. Din bɔŋɔ daa zani mi n-ti 29.6%, 17.5%, 0.9%,0.4% n-ti pahi 0.4% zaŋ doli taba vooti kalinli din daa niŋ puuni.[8][9] Pelpuo daa di mi n-ti National Democratic Congress.[8][9][10] National Democratic Congress daa di la kuɣisi pihiwɔi ni anahi kuɣisi kɔbishii ni pihinahi din be 4th parliament of the 4th republic of Ghana.[11]

Komitii nima[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

O nyɛla "ranking member" n-ti "Lands and Forestry Committee". Ka o lahi be "Mines and Energy Committee" nti pahi Business Committee.[3]

Maŋamaŋa biɛhigu[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Abdul Rashid nyɛla Musulimi.[3]

Lihimi m-pahi[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Kundivihira[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

  1. Boakye, Edna Agnes (2021-07-09). ‘Demoting reckless Wa soldiers commendable, but not punitive enough’ – Rashid Pelpuo (en-US).
  2. Take up bills, compensate and render apology to victims – Wa Central MP to military - MyJoyOnline.com (en-US).
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 Parliament of Ghana.
  4. Embattled Sports Minister Muntaka resigns. General news. Ghana Home Page (26 June 2009).
  5. Darko, Stephen. Rashid Pelpuo confirmed as Sports Minister. Local Sports News. Today Newspaper.
  6. President Mills reshuffles Ministers. General news. Ghana Home Page (25 January 2010).
  7. 7.0 7.1 Reshuffle Blues: Sena Dansua Heads Sports Ministry.. General news. Ghana Home Page (26 January 2010).
  8. 8.0 8.1 8.2 8.3 8.4 FM, Peace. Ghana Election 2004 Results - Wa Central Constituency.
  9. 9.0 9.1 9.2 9.3 9.4 Elections 2004; Ghana's Parliamentary and Presidential Elections (PDF). Accra: Electoral Commission of Ghana; Friedrich Ebert Stiftung. 2005. p. 191.
  10. 10.0 10.1 Ghana Parliamentary Register, 2004-2008. The Office of Parliament. 2004.
  11. Statistics of Presidential and Parliamentary Election Results (en-US) (2016-08-10).