Yiɣi chaŋ yɛligu maŋamaŋa puuni

William Ofori Atta

Diyila Dagbani Wikipedia
William Ofori Atta
Minister for Education (en) Translate


Member of the 1st Parliament of the Gold Coast (en) Translate

Silimin gɔli February 20, 1951 - 1954
N piigo niŋ: 1951 Gold Coast legislative election (en) Translate
Minister for Education (en) Translate

1969 - 1971
Member of the 1st Parliament of the 2nd Republic of Ghana (en) Translate

Silimin gɔli October 1, 1969 - Silimin gɔli January 13, 1972
Piibupiibu yaɣili: Akwatia Constituency (en) Translate
N piigo niŋ: 1969 Ghanaian parliamentary election (en) Translate
Minister for Foreign Affairs (en) Translate

1971 - 1972
Kibi (en) Translate, Silimin gɔli October 10, 1910
O ya TiŋgbaŋGhana
Kpibu sheeGhana, Silimin gɔli July 14, 1988
BaOfori Atta I
MaAgnes Akosua Dodua
Tizo
Daŋ bee zuliya
Education
Shikuru shɛli o ni chaŋAchimota School
London School of Economics and Political Science (en) Translate bachelor's degree (en) Translate : local government (en) Translate
King's College (en) Translate Bachelor of Arts (mul) Translate : economics (en) Translate
Mfantsipim School (en) Translate Cambridge Assessment International Education (en) Translate : economics (en) Translate
University of Ghana Bachelor of Laws (mul) Translate : law (en) Translate
Queens' College (en) Translate
Mfantsipim School (en) Translate
(1925 - 1928)
Bala yɛlibu, sabbu bee buɣisibuSilmiinsili
Tuma
Tumadiplomat (en) Translate, sariya dira, politician (en) Translate ni fukumsi kpambali
AdiiniChristian (en) Translate
O ni be paati shɛli niUnited Gold Coast Convention (en) Translate
Progress Party (mul) Translate

William Ofori Atta (bɛ daa dɔɣi o la silimiin goli October bɛɣu pia (10) dali 1910 yuuni, ka o ti kani silimin goli July beɣu pia ni anahi (14) dali 1988 yuuni), ka sokam daa mi o la "Paa Willie". O daa nyɛla Ghana kpeen so ŋun daa pahi ka bɛ daa kpa United Gold Coast Convention (UGCC), ka daa lan pahi toondaan nima ayɔbu shɛba niriba ni mi "Big Six" la, ka bɛ daa tuhi n deeigi Ghana maŋsulunsi la puuni yino ka British gominanti daa gbahiba, Gold Coast.Din nyaaŋa o daa ti lee minisita n zaŋ ti tiŋduya( Minister for Foreign Affairs ) Ghana republic din pahiri ayi la saha, 1971 yuuni hali ni 1972 yuuni.[1]

Piligu Ya Naabu Yɛltɔɣa

[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Nana William Ofori Atta nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Kyebi, ka o nyɛ Nana Sir Ofori Atta I bidibga, ŋun daa nyɛ Omanhene (Naa) n zaŋ n-ti Akyem Abuakwa yuuni 1912 haali ni 1943 yuuni sunsuuni.[2] O daa nyɛla ninvuɣu suŋ n-zaŋ n-ti nam dundoli din daa nyɛ Ofori Ata dini.Hali dizaa la yoli Akan nima(o daŋ) nyɛla ban diri ma yili fali, lala ŋɔ maa zuɣu daa chemi ka di wuhi ni ka da ma ni Ofori Ata pala naa bidibga. William Ofori Atta daa nyɛla ŋun daa chaŋ Mfantsipim shikuru,[3][4] amaa bɛ daa yihi o n labisi Achimota shikuru ni ka o daa be shikur'bihi ban daa nyɛ tuuli ''batch'' ban daa ʒini Cambridge School Certificate.[5] O shikuru bihi taba maa shɛba n daa nyɛ Komla Agbeli Gbedemah n-ti pahi Edward Akufo-Addo.[6] O daa lahi nyɛla ŋun daa be tuuli bi' shɛba ban daa tuɣi intermediate degree programs. Ŋun daa nyɛ tuuli ŋun su shikuru maa zaa. Bɛ daa laɣim tuma ŋɔ n-ti pahi University of Ghana.[3] din nyaaŋa o daa lahi chaŋ Queens' College, University of Cambridge 1935 yuuni hali ni 1938 yuuni . O daa nyɛla alikaali tali 1956 yuuni.[7] O ma bia puuni yino n-nyɛ Susan Ofori-Atta, tuuli paɣa ŋun daa nyɛ dɔktoo ŋun yina Ghana.

William Ofori Atta daa nyɛla ŋun pili United Gold Coast Convention yuuni 1947.[4] O daa di la kuɣu shɛli di ni be Akim Abuakwa 1951 yuuni Gold Coast piibu piibu ni. O daa leei "United Party" kpɛma di no daa niŋ ka bɛ galindi Dr Kwame Nkrumah. Ofori Atta daa nyɛla bɛ ni gbibi so ka o go dɛmdi ni Nkrumah tuuli republic ni, din daa niŋ ka o kpe "Preventive Detention Act" ni.[8][9] E-Class din pahiri ayi ni, o daa zani mi n-ti Akwatia nima ka nyɛ jintɔra n zaŋ ti "1st Parliament of the Second Republic", ŋuna n daa nyɛ "Minister for Education"[10] ka daa leei "Minister for Foreign Affairs" zaŋ n-ti Progress Party gomnanti tali din daa niŋ ka Dr. Busia be nam ni. O daa nyɛla ŋun be "People's Movement for Freedom and Justice" (PMFJ) ni ka daa galimdi "Union Government" yɛltɔɣa din daa yina General I. K. Acheampong sani la, ŋuna n daa nyɛ tingbani zuɣulana n zaŋ ti Ghana n-ti pahi "Kuɣulana n zaŋti Supreme Military Council" (SMC). Di daa nyɛla so shɛli bɛ ni daa mali ni bɛ tuɣi soojanima nam ni ka che ka bɛ bi labi tiŋgbani ni n-ti leei siyaasa nima.[7][11] Din daa niŋ ka SMC gomnanti tali maa ti lu, o daa zani la tiŋgbani zuɣulana tali piibu piibu zaŋ n-ti 1979 yuuni Ghanaian president piibupiibu din daa niŋ ka o zani n-ti United National Convention ka daa nyɛ buta zuɣu ni vaabu 17.41% kobigi puuni.[12] Saha shɛli dini daa paya, o daa nyɛla ŋun leei "chairman" n zaŋ ti "Council of State" n zaŋ ti Republic din pahari ata. O daa lahi nyɛla ŋun mali yaa pam n-tiri yaɣa shɛŋa din yan tooi che ka tiŋgbani ŋɔ yaa chaŋ tooni; "O niya daa nyɛmi ni O bo lɛbigimsi parigu nti tingbani ŋɔ mini O kpaŋsi ti daabiligu din yan chɛ ka tingbani it bilichinima ʒɛni ni suhudoo ni achika" ensuring the development of a strong nation and a modern economy where citizens live in dignity".[13] O daa nyɛla ŋun mali yaa pam n-tiri pukparilim yaɣili ka di yɛn che ka di leei din mali yaa pam ka lahi nyɛ din mali bukaata ka di yɛn che ka pukparilim polo yaɣili ŋɔ leei din mali soli n-ti pukparilim polo tuma din yɛn che ka tiŋgbani ŋɔ yaa chaŋ tooni.

programmes.

O ni daa ti gbarigira

[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

William Ofori Atta daa lɛbila devout Christian ka daa sɔŋ niriba pam zan chaŋ bɛ Christian circles[14] maa puuni. O daa nyɛla ŋun daa pahi ka bɛ kpa Accra Chapel Trust, (punpɔŋɔ dina n nyɛ Korle-Bu Community Chapel maa) an independent evangelical church din be Korle Bu Teaching Hospital Accra la yuuni 1967[15]. Ofori Atta daa baŋsi la niriba J. B. Danquah Memorial Lectures Ghana Academy of Arts and Sciences ni daa zongili n laɣim shɛli yuuni 1985 la. O ni daa wuhi shɛli n daa nyɛ– "Ghana, A Nation in Crisis"[16]. O daa kpila 1988 yuuni ka bɛ daa lee ti o state burial.[17]

The William Ofori-Atta baŋsim din ku tooi tam daa nyɛla o ni zali shɛli o kpibu nyaaŋa[18].

Wiliam Ofori Ata Teesim Yala

[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Wiliam Ofori Ata teesim yala nyɛla din daa yina o kpibu nyaaŋa.

  1. Otchere, Eric (6 August 2020). Big Six Enduring Lessons From The Founding Fathers Of Ghana.
  2. Henry Soszynski (29 July 2003). Nana William OFORI-ATTA. Genealogy of the Okyenhenes of Ghana. Henry Soszynski. Retrieved 4 April 2007.
  3. 1 2 What does Mfantsipim Mean?. The School. Mfantsipim Old Boys Association (MOBA) 1976 year group. Retrieved 4 April 2007.
  4. 1 2 William Ofori-Atta is the best president Ghana never had (2011-01-26).
  5. ACHIMOTA TRIVIA – DID YOU KNOW- PART I?. Achimota School Alumni Website. OAA 1973 Akoras. Retrieved 4 April 2007. “Did you know that prominent Ghanaian citizens who attended Achimota School include Mr. William Ofori Atta, a member of the Big Six that led the fight for Ghana's independence”[permanent dead link]
  6. Remembering William Ofori Atta - A model of peace, unity and reconciliation. Graphic Communications Group Ltd (18 July 2013). Retrieved 1 December 2019.
  7. 1 2 The role of lawyers in consolidating democracy in Africa. Paper delivered at the 8th Biennial conference of the African Bar Association (ABA ...in Abuja. Niger Delta Congress (April 2003). Retrieved 4 April 2007.
  8. The Preventive Detention Act of 1958, Was It A Shield or A Sword?. Feature Article. Ghana Home Page (26 February 2005). Retrieved 4 April 2007. “Yet within 1958, the pernicious Preventive Detention Act was enacted. The law empowered the government to detain anybody for not more than five years without trial. It was subsequently amended in 1959 and 1962. The 1962 amendment extended the detention period indefinitely.... By 1961 prominent leaders and stalwarts of the opposition party were either in detention or had fled the country. Victor Owusu, Joe Appiah, William Ofori Atta were in the detention”
  9. Ghana Will Be Truly Free And Happy. The Busia papers. Koranteng Ofosu-Amaah (21 December 1964). Retrieved 4 April 2007.
  10. GHANA SECONDARY SCHOOL, TAMALE. Alumni Website. Ghana Secondary School Alumni. Retrieved 4 April 2007. “On 28 June 1970 a rocket manufactured by an Indian maths teacher, Mr Lalaji and his science students, was launched in honour of the then Minister of Education Mr William Ofori -Atta.”
  11. Special tribute to Adu Boahen. Feature Article. Ghana Home Page (3 June 2006). Retrieved 4 April 2007.
  12. Elections in Ghana. African Elections Database. Albert C. Nunley (30 May 2006).
  13. Segbefia, Sedem (2020-10-12). Celebrating William Ofori Atta (Paa Willie) @110 (en-GB).
  14. "Soutter, Francis William, (23 April 1844–1932), retired from work; an old age pensioner", Who Was Who, Oxford University Press, 2007-12-01, retrieved 2025-06-29
  15. Samba, Ali (2017-08-31). "PREVALENCE OF INFECTIOUS VAGINITIS: ANALYSIS OF DATA FROM VAGINAL SWABS EXAMINED IN THE CENTRAL LABORATORY OF KORLE BU TEACHING HOSPITAL, GHANA.". International Journal of Advanced Research 5 (8): 158–163. DOI:10.21474/ijar01/5046. ISSN 2320-5407.
  16. Slinn, Peter (2009-03). "On Law and Liberty in Contemporary Ghana: the 41st J. B. Danquah Memorial Lectures, Justice S. K. Date-Bah [Ghana Academy of Arts and Sciences, Accra, Ghana 2008 105 pp]". African Journal of International and Comparative Law 17 (1): 177–178. DOI:10.3366/e0954889009000358. ISSN 0954-8890.
  17. Evensen, Bruce J. (2024-11-28), "Scully, Vin (29 November 1927–2 August 2022), Hall of Fame baseball broadcaster", American National Biography Online, Oxford University Press, ISBN 978-0-19-860669-7, retrieved 2025-06-29
  18. (2024-12-18) "Bialek, William on 2020 August 25, October 8, October 16, October 23, October 28, November 10, December 2.". DOI:10.1063/nbla.irlt.mrvo.