Ellen Johnson Sirleaf

Diyila Dagbani Wikipedia
Ellen Johnson Sirleaf
Finance Minister of Liberia (en) Translate

1979 - Silimin gɔli April 1980
24. President of Liberia (en) Translate

Silimin gɔli January 16, 2006 - Silimin gɔli January 22, 2018
Gyude Bryant (en) Translate - George Weah
Monrovia (en) Translate, Silimin gɔli October 29, 1938 (run 85)
O ya TiŋgbaŋLiberia
ResidenceWashington, D.C.
Nairobi
Monrovia (en) Translate
A ya balliSilmiinsili
Paɣa/yidanaunknown value  (1956 - 1961)
Daŋ bee zuliya
Education
Shikuru shɛli o ni chaŋUniversity of Colorado (en) Translate
John F. Kennedy School of Government (en) Translate
Madison Business College (en) Translate associate degree (en) Translate : Accounting (en) Translate
University of Wisconsin–Madison (en) Translate
College of West Africa (en) Translate
(1948 - 1955)
Harvard University (en) Translate
(1969 - 1971) Master in Public Administration (en) Translate
University of Colorado Boulder (en) Translate
(1970 -
Bala yɛlibu, sabbu bee buɣisibuSilmiinsili
Tuma
Tumapolitician (en) Translate, economist (en) Translate, entrepreneur (en) Translate ni writer (en) Translate
Ŋun kpuɣi o tumaWorld Bank (en) Translate
HSBC (en) Translate
Open Society Initiative for West Africa (en) Translate
Citibank (en) Translate  (1981 -  1985)
United Nations Development Programme (en) Translate  (1992 -  1997)
Pin' shɛŋa o ni dee
Nira zaŋtiAlpha Kappa Alpha (en) Translate
The Links (en) Translate
AdiiniMethodism (en) Translate
O ni be paati shɛli niUnity Party (en) Translate
True Whig Party (en) Translate
IMDbnm2770344

Ellen Johnson Sirleaf (bɛ daa dɔɣi o la Ellen Eugenia Johnson silimin gɔli October biɛɣ'pihita yini ka dali yuuni 1938) o nyɛla Liberia siyaasa niŋda ŋun daa nyɛ Liberia tiŋgbani zuɣulana ŋun pahiri pishi ni anahi bini din gbaai yuuni 2006 hali ni yuuni 2018. Sirleaf n-daa nyɛ bɛ ni piigi so tuuli tiŋgbani zuɣulana ŋun nyɛ paɣa, Africa.[1]

Bɛ daa dɔɣi la Sirleaf tiŋa yuli booni Monrovia ka o ba nyɛ Gola ka o ma mi nyɛ Kru-German. O daa bo la o shikuru baŋsim College of West Africa. O daa naai la o shikuru baŋsim bɔbu United States, ni ka o daa bɔhim Madison Business College, University of Colorado Boulder n-ti pahi Harvard University. O daa labi na Liberia n-ti tum William Tolbert's gɔmnanti tali ni ka daa nyɛ Deputy Minister of Finance bini din gbaai yuuni 1971 hali ni yuuni 1974. Di nyaaŋa o daa lahi tum West World Bank din be Caribbean mini Latin America. Yuuni 1979, bɛ daa piigi o Minister of Finance ka o daa tum hali ni yuuni 1980.

Di ni daa niŋ ka Samuel Doe deei yaa naai yuuni 1980 ni ŋmɛ n di n toli ka daa yihi Tolbert, Sirleaf daa labi United States. O daa tumdimi n-tiri Citibank mini Equator Bank. O daa labi na Liberia ni o ti kpaɣiri m-bɔ senatorial jintɔri kuɣu zaŋ n-ti Montserrado County yuuni 1985, piibu- piibu shɛli din daa niŋ zabili. Bɛ daa gbaagi o kpari ka di daliri daa nyɛla o ni galim ka fiie sooja gɔmnanti zuɣu (military government) zuɣu yuuni 1985 ka bɛ daa yɛli ni o yɛn niŋla yuun pia sarika ŋɔ ni amaa di nyaaŋa bɛ daa yihi o.[2] Sirleaf nyɛla ŋun daa na kuli tuɣi o siyaasa niŋbu. O daa dɔni buyi zuɣu yuuni 1997 tiŋgbani zuɣulan tali piibu- piibu ni din daa niŋ ka Charles Taylor di piibu- piibu ŋɔ la.

O daa di yuuni 2005 tiŋgbani zuɣulan tali piibu-piibu ka daa piligi tuma silimin gɔli January biɛɣ'pinaayɔbu dali yuuni 2006. Bɛ daa labi piigi o yuuni 2011. Ŋun daa nyɛ tuuli paɣa bɛ ni piigi tiŋgbani zuɣulan Africa. O daa di Nobel Peace Prize yuuni 2011 ka di nyɛla kpaŋmaŋ shɛli o niŋ zaŋ paɣaba na nangban yini bɔbu soli zuɣu. O nyɛla ŋun deei pina pam o toondan'tali ni. Silimin gɔli June yuuni 2016, bɛ daa piigi Sirleaf Chair zaŋ n-ti Economic Community of West African States ka di daa che ka o leei tuuli paɣa ŋun gbubi lala zaashee ŋɔ tum bɛ ni daa piligi li.[3]

Family background[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Sirleaf's ba daa nyɛla Gola ka o ma nyɛ ŋun laɣim Kru mini German ancestry.[4][5][6]

Sirleaf nyɛla Americo-Liberian bee sokam ni saɣiti ni o nyɛla Americo-Liberian. O lamba zaa nyɛla ban zooi Monrovia.

Sirleaf's ba, Jahmale Carney Johnson nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so niŋ Gola daŋ ni impoverished rural region.[7] O daa nyɛla Gola Naa.[8] O yaba daa nyɛla ŋun chaŋ Monrovia n-ti bo shikuru baŋsim, ni ka o daa taɣi o ba yuli Johnson ka di daliri nyɛla o ba kpaŋmaŋ zaŋ n-ti zuɣulan Hilary R. W. Johnson, Liberia's.[8] Jahmale Johnson nyɛla ŋun zooi Monrovia, ni ka o daa Americo-Liberian daŋ daa wumsi ka o ba yuli daa booni McCritty.[8] Di nyaaŋa o daa kpɛ siyaasa tali ni; ŋun n-daa nyɛ tuuli "indigenous ethnic group" bɛ ni daa piigi country's national legislature.[5][7]

Sirleaf's ma nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so niŋ fara ni tiŋ yuli booni Greenville.[8] O yaapaɣa Juah Sarwee daa zaŋ Sirleaf's ma tahi Monrovia ni ka o German yidana (Sirleaf's yaba doo) daa kpɛ na tiŋgbani maa ni din daa niŋ ka Liberia yɛli bɛ ni ŋmɛ tɔbuGermany, World War I saha.[7] Cecilia Dunbar ŋun be Americo-Liberian nyɛla ŋun daa kpaɣi Sirleaf's ma ti wumsi.[8]

Piligu biɛhigu mini tuma[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Bɛ daa dɔɣi la Sirleaf tiŋ yuli booni Monrovia yuuni 1938.[7] O daa chaŋ la College of West Africa, shikuru shɛli din mali yaa bin din gbaai yuuni 1948 hali ni yuuni 1955. O daa kuli James Sirleaf saha shɛli o ni daa nyɛ yuun pinaayopɔin. Bɛ nyɛla ban mali bihi anahi ban zaa nyɛ dabba ka daa nyɛ homemaker. Bɛ ni daa tooi kpaɣi taba saha shɛli, James daa tum'dila Department of Agriculture ka Sirleaf mi daa nyɛ bookkeeper n-tiri auto-repair shop.[9]

Piligu biɛhigu mini tuma[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Bɛ daa dɔɣi la Sirleaf tiŋ yuli booni Monrovia yuuni 1938.[7] O daa chaŋ la College of West Africa, shikuru shɛli din mali yaa bin din gbaai yuuni 1948 hali ni yuuni 1955. O daa kuli James Sirleaf saha shɛli o ni daa nyɛ yuun pinaayopɔin. Bɛ nyɛla ban mali bihi anahi ban zaa nyɛ dabba ka daa nyɛ homemaker. Bɛ ni daa tooi kpaɣi taba saha shɛli, James daa tum'dila Department of Agriculture ka Sirleaf mi daa nyɛ bookkeeper n-tiri auto-repair shop.[9]

O mini o yidana daa chaŋ United States yuuni 1961 n-ti tuɣi o shikuru baŋsim bɔbu "degree in Accounting" shikuru yuli booni Madison Business College din be Madison, Wisconsin.[10] Din daa niŋ ka bɛ labi na Liberia, James daa tuɣi o tuma Agriculture Department ka Sirleaf mi daa tumdi Treasury Department (Ministry of Finance).[9] Bɛ daa luhi ka wurim yuuni 1961 ka di daliri nyɛla James' "abuse".[5][11][9]

Sirleaf daa labi collagɛ n-ti naai o bachelor's degree. Yuuni 1970, o daa nya BA in economics ka di daa yina University of Colorado Boulder.[12] Sirleaf daa bɔhim "economics" mini "public policy" shikuru yuli booni Harvard Kennedy School bin din gbaai yuuni 1969 hali ni yuuni 1971 ka daa nya Master of Public Administration.[13] O daa labi Liberia n-ti tumdi administration of William Tolbert ni ka bɛ daa piigi o Assistant Minister of Finance.[14]

Sirleaf daa nyɛla Assistant Minister bin din gbaai yuuni 1972 hali ni yuuni 1973 zaŋ n-ti Tolbert administration. O daa che tuma ŋɔ din daa niŋ ka zɛlisigu be ni gomnanti liɣiri dibu ni. Di yuma ashɛm nyaaŋa, bɛ daa piigi o Minister of Finance bin din gbaai yuuni 1979 hali ni silimin gɔli April yuuni 1980.[15]

Master Sergeant Samuel Doe ŋun be Krahn ethnic group daa deeigi military coup yaa silimin gɔli April biɛɣ'pinaayi yuuni 1980. People's Redemption Council daa deeigi tiŋgbani maa yaa. Bɛ daa piigi Sirleaf zuɣulan zaŋ n-ti Liberian Bank for Development and Investment. Tiŋgbani maa ni niriba pam daa baŋ o silimin gɔli November yuuni 1980 din daa niŋ ka o galim ka fiiɛ Doe mini People's Redemption Council ni bɛ ni gbubi tiŋgbani maa shɛm maa.[16]

Sirleaf daa chaŋ Washington, D.C. n-ti tum ti World Bank.[17] Yuuni 1981, o daa chaŋ Nairobi, Kenya n-ti leei zuɣulan paa zaŋ n-ti African Regional Office of Citibank. O daa che Citibank tuma tumbu yuuni 1985 din daa niŋ ka o kpɛ yuuni 1985 general election in Liberia. O daa chaŋ n-ti tum ti Equator Bank,[18]

Siyaasa tali tuma[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Yuuni 1985 piibu- piibu[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Din daa niŋ ka o tumdi Citibank, Sirleaf daa labi na Liberia yuuni 1985 n-ti leei Jackson Doe zuɣulan paai zaŋ n-ti Liberian Action Party yuuni 1985 piibu- piibu. Bɛ daa gbaai Sirleaf silimin gɔli August yuuni 1985 ka daa yɛli ni o yɛn niŋ la yuun pia sarika ni ka o gbaabu ŋɔ daliri daa nyɛla o daa yɛli la yɛltɔɣa shɛŋa din nyɛ tɔri zaŋ n-ti Samuel Doe gomnanti tali saha. Pirin la bɛ daa suhi Samuel Doe zuɣu bɛ daa zaŋ o bahi silimin gɔli September. Bɛ daa yihi o tiŋgbani zuɣulan paa tali bɔbu ŋɔ ni ka daa zaŋ o niŋ Senate.

Yuuni 1985 piibu- piibu, Samuel Doe mini National Democratic Party n-daa nya nasara Tiŋgbani zuɣulan tali piibu- piibu maa ni ka daa lahi nyɛ ban galisi jinaduu. Niriba pam nyɛla ban daa bɛ niŋ nintaɣibu ni piibu- piibu ŋɔ. Sirleaf daa nya nasara Senate ŋɔ bɔbu ni amaa ka daa leei zaɣasi jintɔri kuɣ ŋɔ ka di nyɛla niriba pam ni daa bɛ niŋ nintaɣibu ni lala piibu- piibu ŋɔ zuɣu.

Din daa niŋ ka Thomas Quiwonkpa ŋmɛ ka faa Doe gomnanti tali ŋɔ silimin November biɛɣ'pinaayi dali yuuni 1985 nyaaŋa, bɛ daa gbaai Sirleaf kpari yaha silimin gɔli November biɛɣ'pinaata dali. Pirin la o daa zaɣisi o kuɣ ŋɔ zaa yoli bɛ daa bahi o silimin gɔli July yuuni 1986. O daa yi tiŋgbani maa ni chaŋ United States lala yuuni maa.[19]

First Cabinet[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

The First Sirleaf Cabinet
Office Name Term
President Ellen Johnson Sirleaf 2006–2012
Vice President Joseph Boakai 2006–2012
Minister of Foreign Affairs George Wallace
Olubanke King Akerele
Toga McIntosh
2006–2007
2007–2010
2010–2012
Minister of Finance Antoinette Sayeh
Augustine Kpehe Ngafuan
2006–2008
2008–2012
Minister of Justice and
Attorney General
Frances Johnson-Morris
Philip A. Z. Banks
Christiana Tah
2006–2007
2007–2009
2009–2012
Minister of National Defense Brownie Samukai 2006–2012
Minister of Internal Affairs Ambullai Johnson
Harrison Kahnweah
2006–2010
2010–2012
Minister of Education Joseph Korto
E. Othello Gongar
2006–2010
2010–2012
Minister of Posts and
Telecommunications
Jackson E. Doe
Jeremiah Sulunteh
Frederick B. Norkeh
2006–2008
2008–2010
2010–2012
Minister of Public Works Willis Knuckles
Luseni Donzo
Samuel Kofi Woods
2006
2007–2009
2009–2012
Minister of Agriculture Christopher Toe
Florence Chenoweth
2006–2009
2009–2012
Minister of Health and
Social Welfare
Walter Gwenigale 2006–2012
Minister of Information,
Culture and Tourism
Johnny McClain
Lawrence Bropleh
2006
2006–2009
Minister of Planning and
Economic Affairs
Toga McIntosh
Amara Mohamed Konneh
2006–2008
2008–2012
Minister of Lands, Mines
and Energy
Eugene Shannon
Roosevelt Jayjay
2006–2010
2010–2012
Minister of Commerce
and Industry
Olubanke King Akerele
Frances Johnson-Morris
Miatta Beysolow
2006–2007
2007–2008
2008–2012
Minister of Gender, Children
and Social Protection
Vabah Gayflor 2006–2012
Minister of Labor Samuel Kofi Woods
Tiawon Gongloe
Vabah Gayflor
2006–2009
2009–2010
2010–2012
Minister of Youth
and Sports
Jamesetta Howard Wolokollie
Etmonia Tarpeh
2006–2007
2007–2012
Minister of Transport Jeremiah Sulunteh
Jackson E. Doe
Alphonso Gaye
Willard Russell
2006–2008
2008–2009
2009–2010
2010–2012
Minister of State for
Presidential Affairs
Morris Dukuly
Willis Knuckles
Edward B. McClain Jr.
2006
2006–2007
2007–2012

Second Cabinet[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

The Second Sirleaf Cabinet
Office Name Term
President Ellen Johnson Sirleaf 2012–2018
Vice President Joseph Boakai 2012–2018
Minister of Foreign Affairs Augustine Kpehe Ngafuan
Marjon Kamara
2012–2015
2015–2018
Minister of Finance Amara Mohamed Konneh
Boima Kamara
2012–2016
2016–2018
Minister of Justice and
Attorney General
Christiana Tah
Benedict F. Sannoh
Frederick Cherue
2012–2014
2014–2016
2016–2018
Minister of National Defense Brownie Samukai 2012–2018
Minister of Internal Affairs Blamo Nelson
Morris Dukuly
Henrique Tokpa
2012–2013
2013–2015
2015–2018
Minister of Education Etmonia David Tarpeh
George Werner
2012–2015
2015–2018
Minister of Posts and
Telecommunications
Frederick B. Norkeh 2012–2018
Minister of Public Works Samuel Kofi Woods
Antoinette Weeks
Gyude Moore
2012–2013
2013–2014
2014–2018
Minister of Agriculture Florence Chenoweth
Moses Zinnah
2012–2014
2014–2018
Minister of Health and
Social Welfare
Walter Gwenigale
Bernice Dahn
2012–2015
2015–2018
Minister of Information,
Culture and Tourism
Lewis Brown
Lenn Eugene Nagbe
2012–2016
2016–2018
Minister of Lands, Mines
and Energy
Patrick Sendolo 2002–2018
Minister of Commerce
and Industry
Miatta Beysolow
Axel Addy
2012–2013
2013–2018
Minister of Gender, Children
and Social Protection
Julia Duncan-Cassell 2012–2018
Minister of Labor Juah Lawson
Neto Z. Lighe
2012–2014
2014–2018
Minister of Youth
and Sports
Tornorlah Vapilah
Lenn Eugene Nagbe
Saah N'tow
2012–2013
2013–2016
2016–2018
Minister of Transport Lenn Eugene Nagbe
Angela Cassell Bush
2012–2013
2013–2018
Minister of State for
Presidential Affairs
Edward B. McClain Jr. 2012–2016

Pina[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

A statue of Sirleaf unveiled in Owerri's Ikemba Ojukwu Square (Imo state, Nigeria) in 2017

Other honors[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Silimin gɔli 2011, Sirleaf daa deei pini din nyɛ Nobel Peace Prize, Leymah Gbowee n-ti pahi Liberia Tawakkol Karman zaŋ n-ti Yemen. Bɛ daa laɣim dibaa ata ŋɔ ka boli "non-violent struggle for the safety of women and for women's rights to full participation in peace-building work."[39]

Sirleaf daa deei Indira Gandhi Prize ŋun daa ti o li nyɛ Indian tiŋgbani zuɣulan Pranab Mukherjee silimin gɔli September biɛɣ'pinaayi dali yuuni 2013.[40] Yuuni 2016, bɛ daa piigi o pahi 83rd-most powerful woman in the world ban daa piigi o ma nyɛ Forbes magazine.[41][45]


Published works[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

  • Johnson Sirleaf, Ellen; Nyirjesy, Francis (1991). The Outlook for Commercial Bank Lending to Sub-Saharan Africa (Report). World Bank. Retrieved 14 December 2010.
  • Johnson Sirleaf, Ellen (1999). "From Disaster to Development". In Cahill, Kevin (ed.). A Framework for Survival: Health, Human Rights, and Humanitarian Assistance in Conflicts and Disasters. New York: Routledge. ISBN 978-0-415-92235-7.
  • Johnson Sirleaf, Ellen; Rehn, Elizabeth (2002). Women, War and Peace: The Independent Experts' Assessment on the Impact of Armed Conflict on Women and Women's Role in Peace-building. New York: UNIFEM. ISBN 0-912917-66-0.
  • Johnson Sirleaf, Ellen (2009). "Foreword". In Van Der Gaag, Nikki (ed.). Because I am a Girl: In the Shadow of War. Woking: Plan UK. pp. 10–11. ISBN 978-0-9550479-4-7.

Lihimi- pahi[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Kundivihira[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

  1. "Johnson Sirleaf, Ellen Eugenia, (born 29 Oct. 1938), President of Liberia, since 2006", Who's Who, Oxford University Press, 2015-12-01, doi:10.1093/ww/9780199540884.013.u271942, retrieved 2022-03-30
  2. Ellen Johnson Sirleaf | Biography, Nobel Peace Prize, & Facts (en).
  3. Liberia's President Ellen Sirleaf, Becomes First Female ECOWAS Chair. GhanaStar.com (5 June 2016).
  4. Kramer, Reed (11 December 2005). "Liberia: Showered With Enthusiasm, Liberia's President-Elect Receives High-Level Reception in Washington". All Africa.com. http://allafrica.com/stories/200512110034.html.
  5. 5.0 5.1 5.2 "Ellen Johnson-Sirleaf". Encyclopædia Britannica. Retrieved 14 December 2010.[permanent dead link]
  6. Ellen Johnson Sirleaf.
  7. 7.0 7.1 7.2 7.3 7.4 Error on call to Şablon:cite web: Parameters url and title must be specified. Harvard University Harvard Kennedy School (Spring 2006).
  8. 8.0 8.1 8.2 8.3 8.4 Ellen Johnson Sirleaf's tribal roots and Americo Liberian background. Liberia Past And Present.
  9. 9.0 9.1 9.2 9.3 Ellen Johnson Sirleaf Biography and Interview. American Academy of Achievement.
  10. Bergner, Daniel (22 October 2010). "An Uncompromising Woman". New York Times Magazine.
  11. "Sirleaf, Ellen Johnson". Encyclopedia.com.
  12. Economics. CU Boulder website.
  13. The voice of reform. Harvard Gazette (10 March 2011).
  14. Robinson, Jack. "Mrs. Sirleaf on 'Stimulating the Economy'", Liberian Age, 29 June 1973, pp. 1–2.
  15. Agaba, Dennis. "Ellen Johnson Sirleaf: First female African president". The New Times Rwanda. http://www.newtimes.co.rw/section/read/221491/.
  16. Sherman, Frank (2010-01-31). Liberia: The Land, Its People, History and Culture (in English). New Africa Press. ISBN 978-9987-16-025-9.
  17. "Opinion | When the World Bank came to Ellen Johnson Sirleaf's rescue". The Washington Post. https://www.washingtonpost.com/opinions/when-the-world-bank-came-to-ellen-johnson-sirleafs-rescue/2017/03/17/e77f2f34-08f3-11e7-bd19-fd3afa0f7e2a_story.html.
  18. President Ellen Johnson Sirleaf | Harvard Africa Alumni Action Forum.
  19. Kasuka, Bridgette (2013). Prominent African Leaders Since Independence. New Africa Press. ISBN 9789987160266.
  20. Recipients of the Four Freedoms Award. Franklin and Eleanor Roosevelt Institute.
  21. Ellen Johnson Sirleaf - (en).
  22. Common Ground Awards 2006. Search for Common Ground.
  23. President Ellen Johnson Sirleaf: 2006 Africa Prize Laureate. The Hunger Project (2006).
  24. Ellen Johnson Sirleaf: Halle Distinguished Fellow, September 12, 2006. Emory University.
  25. Honorary Degree Recipient: Her Excellency Ellen Johnson Sirleaf. Marquette University (23 October 2006).
  26. 2006 David Rockefeller Bridging Leadership Award Honorees. Synergos (12 October 2006).
  27. "President Bush Announces Recipients of Presidential Medal of Freedom" (Press release). White House Office of the Press Secretary. 29 October 2007.
  28. Golden Plate Awardees of the American Academy of Achievement. American Academy of Achievement.
  29. "Liberian president receiving honorary degree at IU Bloomington commencement" (Press release). Indiana University. 8 April 2010.
  30. "Dartmouth 2008 Honorary Degree Recipient Ellen Johnson-Sirleaf (Doctor of Laws)" (Press release). Dartmouth College. Archived from the original on 16 September 2013. Retrieved 19 March 2012.
  31. "Liberian President Ellen Johnson Sirleaf to Receive Honorary Degree" (Press release). Brown University. 8 September 2009.
  32. "Eiti Awards Government for Progress, As President Sirleaf Returns Home" (Press release). AllAfrica.com. 18 February 2009.
  33. UT Honorary Doctorate Ellen Johnson Sirleaf Named Nobel Peace Prize Recipient. The University of Tampa (7 October 2011).
  34. Zuckerman, Esther (23 May 2010). "Liberian president to receive honorary degree". Yale Daily News. http://www.yaledailynews.com/crosscampus/2010/05/23/liberian-president-receive-honorary-degree/.
  35. 2010 Commencement/Convocations. Rutgers University (25 May 2010).
  36. "President Sirleaf Receives African Editors Honor" (Press release). Monrovia: The Executive Mansion. 18 October 2010. Archived from the original on 22 November 2010.
  37. "Harvard awards 9 honorary degrees", Harvard Gazette, 26 May 2011.
  38. "'You Have Brought Honor to All African Women,' Senegal's Wade Says" (Press release). Monrovia: The Executive Mansion. 18 June 2011. Archived from the original on 5 July 2011.
  39. 39.0 39.1 The Nobel Peace Prize 2011 – Press Release. Nobel Foundation.
  40. 40.0 40.1 Liberia President Ellen Johnson Sirleaf to get Indira Gandhi Prize for Peace.
  41. 41.0 41.1 The World's 100 Most Powerful Women. Forbes.
  42. Photos: Okorocha honours Ellen Johnson Sirleaf with chieftaincy title, Ada di Ohanma of Igboland.
  43. "BBC 100 Women 2017: Who is on the list?" (en-GB). BBC News. 2017-09-27. https://www.bbc.com/news/world-41380265.
  44. Ellen Johnson Sirleaf wins 2017 Ibrahim Prize for Achievement in African Leadership. Mo Ibrahim Foundation (12 February 2018).
  45. The Nobel Peace Prize 2011 (en-US).


Sources[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Karim pahi[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

  • Cooper, Helene (2017). Madame President: The Extraordinary Journey of Ellen Johnson Sirleaf. Simon & Schuster. ISBN 978-1451697353.
  • Scully, Pamela (2016). Ellen Johnson Sirleaf. Athens, OH: Ohio University Press. ISBN 9780821445600.

External links[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Speeches

Profiles and interviews

Political offices
Preceded by
James Phillips
Minister of Finance
1979–1980
Succeeded by
Perry Zulu
Preceded by President of Liberia
2006–2018
Succeeded by
Awards and achievements
Preceded by Laureate of the Nobel Peace Prize
2011
With: Leymah Gbowee and Tawakkol Karman
Succeeded by

Tɛmplet:LiberianPresidents Tɛmplet:Nobel Peace Prize Laureates 2001–2025 Tɛmplet:2011 Nobel Prize winners Tɛmplet:Ibrahim Prize