Patrick Kwame Kusi Quaidoo

Diyila Dagbani Wikipedia
Patrick Kwame Kusi Quaidoo
Member of the 2nd Parliament of the Gold Coast (en) Translate

Silimin gɔli June 15, 1954 - Silimin gɔli July 17, 1956
N piigo niŋ: 1954 Gold Coast legislative election (en) Translate
Member of the 1st Parliament of the 1st Republic of Ghana (en) Translate

1956 - 1961
N piigo niŋ: 1956 Gold Coast legislative election (en) Translate
Member of the 1st Parliament of the 2nd Republic of Ghana (en) Translate

Silimin gɔli October 1, 1969 - Silimin gɔli January 13, 1972
Piibupiibu yaɣili: Amenfi Constituency (en) Translate
N piigo niŋ: 1969 Ghanaian parliamentary election (en) Translate
Silimin gɔli March 15, 1924
Kpibu sheeAnkara, Silimin gɔli January 1, 2002
Education
Shikuru shɛli o ni chaŋUniversity of Bristol (en) Translate Bachelor of Arts (en) Translate
Achimota School
St. Augustine's College (en) Translate
Tuma
Tumapolitician (en) Translate, businessperson (en) Translate ni karimba
AdiiniEastern Orthodoxy (en) Translate
Christian (en) Translate
O ni be paati shɛli niAll People's Republican Party (en) Translate

Patrick Kwame Kusi Quaidoo (bɛ dɔɣi o la yuuni 1924 ka kpi yuuni 2002) o daa nyɛla Ghana siyaasa nira ni ŋun daa niŋdi dabiɛlim. [1] O daa nyɛla minista zaŋti first republic ka daa lahi nyɛ jintɔra zaŋti first mini second republic. Ŋun nyɛ founder zaŋti Republican Party ka lahi nyɛ ŋun daa pahi ni kpɛma zaŋti All People's Republican Party pilibu ni.[2][3]

Piligu Biɛhigu Mini Shikuru Baŋsim[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Bɛ daa dɔɣi o la silimin gɔli March biɛɣ'pia ni anu dali yuuni 1924, tiŋ yuli booni Opon Valley din be Western tuduu yaɣili (Ghana) ka bɛ dɔɣi o.

O piligi la o shikuru baŋsim yuuni1933 shikuru yuli booni Dunkwa Catholic School ka daa naai yuuni 1940. O daa chaŋ la St. Augustine's College din ni ka o nyɛ o secondary education bin din gbaai yuuni 1941 hali ni yuuni 1944. O daa tuɣi Achimota College intermediate department bin din gbaai yuuni 1946 hali ni yuuni 1948. O daa lahi chaŋ United Kingdom n-ti nyɛ o bachelor of arts degree shikuru shɛli din yuli booni University of Bristol la.[4][5][6][7]

Tuma[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

O ni daa naai St. Augustine's College nyaaŋa, o daa nyɛ yuuni karimba tali tuma lala shikuru ŋɔ ni pɔi ka daa nayi pa piligi o bɔhimbu shikuru yuli booni Achimota College. O daa lahi labi n-ti wuhi St. Augustine's College on two occasions; bin din gbaai yuuni 1948 hali ni yuuni 1949 n-ti pahi bin din gbaai yuuni 1953 hali ni yuuni 1954. Yuuni 1967 , bɛ ni daa yiɣisi Nkrumah yuun yini nyaaŋa, bɛ daa piigi o la Chairman zaŋti Black Star Line.[6]

Siyaasa Tali[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

O daa piligi la o siyaasa tuma yuuni 1954 din daa niŋ ka bɛ piigi o jintɔra zaŋti pre independent Ghana, o daa nyɛla ŋun ʒini nyaaŋa jinaduu. Bɛ daa lahi piigi o jintɔra yuuni 1957 zaŋti Amenfi-Aowin yaɣili.[8] [9] Yuuni 1956, bɛ daa piigi o la ministerial secretary (deputy minister) zaŋti ministry of trade and labour.[10] Di yuuni nyaaŋa, bɛ daa lahi piigi o minister of trade and labour, din ni ka o daa tum yuuni.[11] [12]Yuuni 1958, bɛ daa piigi o la minista zaŋti communications,[13] lala yuuni maa yaha bɛ daa taɣi o ministry of Commerce and Industry. Yuuni 1960, bɛ daa piigi o la minista zaŋti Social Welfare..[14] O ni daa nyɛDuring minista zaŋti Social Welfare o daa bɔhiya ni bɔzuɣu ka bɛ "immortalising" Nkrumah.[15][16] Bɛ daa yihi o silimin gɔli May biɛɣ'pishi ni ayi dali yuuni 1961[17] tuma ni and incarcerated under the Preventive Detention Act.[18][19][20]

Pɔi ka o daa kpɛ second republic yuuni 1969, o mini Dr. John Bilson daa piligi Third Force Party. [21]Quaidoo daa yii paati maa ni ka di nyɛla nangbani kpeeni zaŋ chaŋ paati maa tundaan tali zuɣu, o daa piligi Republican Paati bakoyi dibaa ashɛm nyaaŋa.[22] Paati ŋɔ daa pahi Dr. V. C. De Graft Johnson's All People's Paati zuɣu ka bɛ daa boli All People's Republican Paati. Yuuni 1969 Ghana nim jintɔri tali piibu piibu la saha, o koŋko n-daa nyɛ paati ŋɔ nira daa nyɛ nasara. O daa zanimi n-ti Amenfi yaɣili jinaduu ni ka bɛ daa piigi niŋ opposition front bench bin din gbaai yuuni 1969 hali ni yuuni 1972 din daa niŋ ka bɛ yiɣisi Busia gomnanti tali nj. Yuuni 1970, paati nim pam daa laɣim taba lee Justice Party ka bɛ daa piigi o deputy chairman zaŋti paati ŋɔ.

Kundivihira[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

  1. Opoku, D. K. (2010). The Politics of Government-Business Relations in Ghana, 1982–2008. ISBN 9780230113107.
  2. Asamoah, Obed Yao (10). Political history of Ghana (1950-2013): the experience of a non-conformist. Bloomington, IN: AuthorHouse. ISBN 978-1-4969-8563-7. Check date values in: |date= (help)
  3. Boahen, Albert Adu; Falola, Toyin (2004). Africa in the twentieth century: the Adu Boahen reader. Classic authors and texts on Africa. Trenton, N.J: Africa World Press. ISBN 978-1-59221-296-5.
  4. "Hall, I. Walker, (16 Sept. 1868–9 Oct. 1953), Emeritus Professor Bristol University; late Director of Preventive Medicine Laboratory and Curator of Canynge Hall, Bristol University", Who Was Who, Oxford University Press, 2007-12-01, retrieved 2023-06-08
  5. Quaidoo, P. K. K. (1988). Africa my native land. p. 132. ISBN 9789964301293.
  6. 6.0 6.1 Moses, A.J. (1969-05). "Leak testing of alkaline battery cells". Non-Destructive Testing 2 (2): 109–110. DOI:10.1016/0029-1021(69)90155-8. ISSN 0029-1021.
  7. "Diane Gagliardi Collins Passes Away at Ninety", Radio Active, Fordham University Press, pp. 392–392, 2019-09-17, retrieved 2023-06-08
  8. "Ghana", Annual Survey of African Law Cb, Routledge, pp. 31–55, 2014-09-11, retrieved 2023-06-08
  9. PEMBERTON, JOHN E. (1973), "Parliamentary Debates", British Official Publications, Elsevier, pp. 99–108, retrieved 2023-06-08
  10. Sanches, Edalina Rodrigues; Dias, António Luís (2021-10-08), "Ghana", The Politics of Legislative Debates, Oxford University Press, pp. 399–419, retrieved 2023-06-08
  11. Ovendale, Ritchie (1993). "Ghana. Part 1: 1941–1952 and Ghana. Part 2: 1952–1957". International Affairs 69 (3): 590–590. DOI:10.2307/2622374. ISSN 1468-2346.
  12. Miller, A. (1982), "Viewpoints from Tropical Hardwood Producing Countries", Forestry Sciences, Dordrecht: Springer Netherlands, pp. 307–316, ISBN 978-90-481-8271-8, retrieved 2023-06-08
  13. (1999-01) "Copyright issues". Learned Publishing 12 (1): 43–49. DOI:10.1087/09531519950146093. ISSN 0953-1513.
  14. Finlay, D. J.; Holsti, O. R.; Fagen, R. R. (1969). Enemies in politics. p. 147.
  15. Pennock, J. Roland (1968-11). "Enemies in Politics.David J. Finlay , Ole R. Holsti , Richard R. Fagen". The Journal of Politics 30 (4): 1113–1114. DOI:10.2307/2128693. ISSN 0022-3816.
  16. (1961-02) "OPTION OF WHOLE-TIME OR PART-TIME APPOINTMENTS". The Lancet 277 (7174): 441. DOI:10.1016/s0140-6736(61)90020-4. ISSN 0140-6736.
  17. (1961-01) "Bibliography of Current Publications". Africa 31 (1): 99–108. DOI:10.1017/s0001972000038468. ISSN 0001-9720.
  18. Omari, Thompson Peter (1970). Kwame Nkrumah: the anatomy of an African dictatorship (2nd print ed.). London: Hurst & Co. ISBN 978-0-900966-27-9.
  19. Austin, Dennis (1976). Ghana observed: essays on the politics of a West African republic. Manchester: Manchester Univ. Press. ISBN 978-0-8419-0278-7.
  20. Pinkney, Robert (1972). Ghana under military rule 1966 - 1969. Studies in african history (1. publ ed.). London: Methuen. ISBN 978-0-416-75080-5.
  21. (2003-05) "Africa Confidential. Volume 44 Number 10. Published 16 May 2003". Africa Confidential 44 (10): 1–8. DOI:10.1111/1467-6338.00160. ISSN 0044-6483.
  22. Labi, Kwame Amoah (2016-07-18). "Art Studies in Ghana: Whose Responsibility?". Legon Journal of the Humanities 26 (1): 99. DOI:10.4314/ljh.v26i1.6. ISSN 0855-1502.