Ken Ofori-Atta

Diyila Dagbani Wikipedia
Ken Ofori-Atta
executive chairman (en) Translate

1990 - Silimin gɔli February 14, 2012
co-founder (en) Translate

1990 - Silimin gɔli February 14, 2012
Minister for Finance and Economic Planning

Silimin gɔli January 27, 2017 -
Seth Terkper (en) Translate
Kibi (en) Translate, Silimin gɔli November 7, 1958 (run 65)
O ya TiŋgbaŋGhana
A ya balliTwi (en) Translate
BaJones Ofori Atta
Daŋ bee zuliya
Education
Shikuru shɛli o ni chaŋYale University (en) Translate
Yale School of Management (en) Translate Master of Business Administration (en) Translate
Achimota School
(1976 - 1978)
Columbia University (en) Translate
(Silimin gɔli August 1980 - 1984) Bachelor of Arts (en) Translate : economics (en) Translate
Bala yɛlibu, sabbu bee buɣisibuSilmiinsili
Tuma
Tumaeconomist (en) Translate, investment banker (en) Translate ni politician (en) Translate
Tuma sheeAnkara
Ŋun kpuɣi o tumaAccra Academy (en) Translate
Morgan Stanley (en) Translate
Salomon Brothers (en) Translate
Nira zaŋtiAcumen Fund (en) Translate
O ni be paati shɛli niNew Patriotic Party

Kenneth Nana Yaw Ofori-Atta(bɛ dɔɣ o la silimin gɔli November dabaa ayopɔin dali yuuni 1958),[1] o nyɛla Ghana nim investment banker[2] ŋun nyɛ Minista zaŋti Finance and Economic Planning tiŋgbani zuɣulan Nana Akufo-Addo saha ŋɔ. [3]O nyɛla co-founder n-ti Databank Group, Ghana nim laɣiri sɔŋbu shee nim yini, ka lahi nyɛ executive chairman hali ni yuuni 2012, o ni daa yina n-ti yɛli ni o ku lahi tum la. [4]Tiŋgbani zuɣulan Nana Akufo-Addo daa piigi o la finance minista silimin gɔli January biɛɣ'pia dali yuuni 2017 ka o daa kpɛ o tuma duuni (office) silimin gɔli January biɛɣ'pishi ni ayopɔin dali yuuni 2017.[5]

O Piligu Biɛhigu Mini O Shikuru Baŋaim[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Ofori-Atta nyɛla bɛ ni dɔɣ so silimin gɔli November dabaa ayopɔin dali yuuni 1958 tiŋ yuli booni Kibi, din be Eastern Region Ghana.[6] [7][8][9]O nyɛla ŋun be Ofori-Atta daŋ ni. O ba nyɛ economist mini siyaasa nira Jones Ofori Atta. [10]Ofori-Atta chaŋ la Achimota School n-ti nyɛ o O-Level mini o A-Level shɛhira gbana yuuni 1976 ni yuuni 1978 gabaadaya. O daa nyɛ saha bɛla tuma (lasabu malibu karimba)shikuru yuli booni Accra Academy din daa niŋ ka o naai o A-level Achimota. [11]Silimin gɔli August yuuni 1980, Ofori-Atta daa kpɛ la Columbia University n-ti nyɛ o B.A. in Economics. O daa naai Columbia yuuni 1984 ka daa tum n-ti Morgan Stanley din be New York la. O daa bɔhim ya ka nyɛ o MBA shikuru yuli booni Yale University School of Management yuuni 1988 ka daa chaŋ n-ti tum ti investment bank, Salomon Brothers.[12]

O Laɣiri Yɛltɔɣa Tuma[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Ofori-Atta nyɛ co-founded n-ti Databank Financial Services ni Keli Gadzekpo n-ti pahi Togbe Afede XIV yuuni 1990; o daa nyɛla executive chairman hali ni silimin gɔli February biɛɣ'pia ni anahi dali yuuni 2012 din daa niŋ ka o ku tuui lahi tum la. [12]O mali business interests in Insurance, Retail Banking, Private Equity, Micro-finance, Pharmaceuticals n-ti pahi Real Estate.

Yuuni 1996, Ofori-Atta n-daa nyɛ tuuli gbansabili bɛ ni daa niŋ nintaɣibu US Congress Ways and Means komitii ni o sɔŋ African Growth and Opportunity Act.

Ofori-Atta lɛbi director n-ti tuma yaɣa nim pam ka lahi nyɛ ŋun be tuma yaɣa shɛŋa. O daa lahi nyɛla Director zaŋti Enterprise Group Ltd mini Trust Bank Ltd of The Gambia din ni ka o nyɛ chairman. Ŋun daa lahi nyɛ Director zaŋti International Bank ka lahi nyɛ ŋun be Acumen Fund.[13][14][15]

O Siyaasa Tali Tuma[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Ofori-Atta nyɛla ninvuɣ so tiŋgbani zuɣulan Nana Akufo-Addo’s ni daa piigi ni o sɔŋ tiŋgbani maa kuhimah ni dammah(economy)din daa niŋ ka yuuni 2016 piibu piibu la naai.[12]

Silimin gɔli May yuuni 2017, Akufo-Addo boli Ken Ofori-Atta yuli pahi o minista ni pishii yini ka(19) la puuni ni o mini yɛn tum. [16]Bɛ daa zaŋ yuya pishi yini ka(19) kpɛ Ghana jintɔri duuni, ka Speaker of the House n-daa yɛli li, Rt. Hon. Prof. Mike Ocquaye. Ken Ofori-Atta nyɛla ŋun miri tiŋgbani zuɣulan Nana Akufo-Addo, ka bɛ nia nyɛla bɛ bɔrimi ni gbaai gbaairi sɔŋ n-ti tiŋgbani maa.[16]

Bɛ daa piigi Ofori-Atta Chair n-ti World Bank/IMF Development komitii din daa niŋ ka bɛ ʒini bɛ yuuni 2018 Spring Meetings la ka lahi nyɛ Chairs n-ti Governing Board of African Capacity Building Foundation (ACBF). Di pahi, o nyɛla Chair n-ti African Caucus at the World Bank.

Silimin gɔli November yuuni 2022, nangbani kpeeni pam daa niŋ ya ni bɛ yihi mi Ken o tuma duuni din daa niŋ ka Ghana's economy daa labiri nyaaŋa , ka di zuɣu daa chɛ ka Ghana laɣiri daa pahi dunia laɣi shɛŋa din ka jilima ni.

Silimin gɔli January biɛɣ'pia yuuni 2023, bɛ daa piigi Ofori-Atta caretaker minister zaŋti Ministry of Trade and Industry din daa niŋ ka Alan John Kyerematen yina ti yɛli ni o bɛ lahi yɛn tum la.[17]

O Tun Shɛŋa Din Pahi(Other activities)[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

O Pina Dɛhibu Mini O Baŋbu[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Ofori-Atta nyɛla Henry Crown fellow of the Aspen Institute. Bɛ daa yɛli ya ni ŋun pahiri C.E.O nim ayi ban tiri jilima Ghana. Ken nyɛla Donaldson Fellow n-ti Yale University yuuni 2010 ka lahi nyɛ ŋun mali John Jay pini din daa yina Columbia University yuuni 2011.[23] [24][25][26]O nyɛla co-founder zaŋti Aspen Africa Leadership Initiative.

O daa nyɛ jilima Price water house Coppers Ghana nim sani buyi zuɣu ni o pahi niriba anu shɛba ban nyɛ CEO nim ka tiri jilima Ghana.

Silimin gɔli May yuuni 2018, London-based magazine The Banker nim daa piigi o la finance minista so ŋun niŋ kpaŋ o maŋ gbansabila finance minista nim puuni

Africa Report nima yuuni 2021 daa yɛli ya ni ŋun nyɛ Africa's politically connected banker[27]

O Maŋmaŋ Biɛhigu[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Ofori-Atta nyɛla ŋun mali paɣa ka o yuli booni Professor Angela Lamensdorf Ofori-Atta,ŋun nyɛ nina baŋda zaŋti a clinical University of Ghana Medical School. Bɛ mali la bihi anahi.

Kundivihira[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

  1. "IN HONOUR OF HIS 60th BIRTHDAY", September 16, 1978, De Gruyter, pp. 3–4, 1978-12-31, retrieved 2023-05-29
  2. Ofori-Atta, Kwabena (2021-03-18). The Price is Right: Predicting Reagent Prices.
  3. Tetteh, Joseph Emmanuel (2021-09-03). "Are the saving decision patterns of bank customers also clouded by psychological biases? Evidence from Ghana". Review of Behavioral Finance 15 (1): 1–18. DOI:10.1108/rbf-05-2021-0094. ISSN 1940-5979.
  4. Fabling, Richard (2021-05). "Of interest? Estimating the average interest rate on debt across firms and over time". Motu Working Paper. DOI:10.29310/wp.2021.05. ISSN 1177-9047.
  5. Okuda, Alison (2017). "Building "A Home Away from Home": Musical Spaces and Diasporic "Feedback" from London to Accra, 1950s–1980s". Ghana Studies 20 (1): 20–44. DOI:10.1353/ghs.2017.0003. ISSN 2333-7168.
  6. (2015-07-06) "The Routledge Encyclopedia of Translation Technology". Reference Reviews 29 (5): 30–31. DOI:10.1108/rr-05-2015-0110. ISSN 0950-4125.
  7. Wepman, Dennis (2015-04). Lay, Ken (15 April 1942–05 July 2006). American National Biography Online. Oxford University Press. Check date values in: |date= (help)
  8. Morrison, Chevaun D (2015-05-01). "Abstract P4-05-08: Cellular localization dictates the role for c-Abl in breast cancer". Cancer Research 75 (9_Supplement): P4–05-08-P4-05-08. DOI:10.1158/1538-7445.sabcs14-p4-05-08. ISSN 0008-5472.
  9. "Glocer, Thomas Henry, (born 8 Oct. 1959), Chief Executive Officer, Thomson Reuters (formerly Reuters Group plc), 2001–12", Who's Who, Oxford University Press, 2007-12-01, retrieved 2023-05-29
  10. Ofori-Atta, Kwabena (2021-03-18). The Price is Right: Predicting Reagent Prices.
  11. Ken Ofori-Atta. Leadership, Entrepreneurship, and Values: Selected Speeches, Statements, and Writings. Frangipani, 2009. p. 234. ISBN 9988847289. Uncle Fred found temporary jobs for us as Mathematics teachers at Accra Academy after our dismal A-Level results; he helped us to raise funds for the Jubilee Achimotan Magazine in 1976, as Frank and I were on the editorial board… He was thus most engaged in our decision to go to college in America, and Frank and I left a week apart in August 1980
  12. 12.0 12.1 12.2 Harmond, Richard (2000-02). Stout, Gardner Dominick (1903-1984), investment banker, museum president, and naturalist. American National Biography Online. Oxford University Press. Check date values in: |date= (help)
  13. (2015-07-06) "The Routledge Encyclopedia of Translation Technology". Reference Reviews 29 (5): 30–31. DOI:10.1108/rr-05-2015-0110. ISSN 0950-4125.
  14. Wiesmann, U. N. (1975-10-27). "Effect of chloroquine on cultured fibroblasts: release of lysosomal hydrolases and inhibition of their uptake". Biochemical and Biophysical Research Communications 66 (4): 1338–1343. DOI:10.1016/0006-291x(75)90506-9. ISSN 1090-2104. PMID 4.
  15. (2015-07-06) "The Routledge Encyclopedia of Translation Technology". Reference Reviews 29 (5): 30–31. DOI:10.1108/rr-05-2015-0110. ISSN 0950-4125.
  16. 16.0 16.1 "Beard, (Christopher) Nigel, (10 Oct. 1936–31 July 2017)", Who's Who, Oxford University Press, 2007-12-01, retrieved 2023-05-29
  17. Demuyakor, John (2021-06-01). "An Analysis of Speech Acts in the Inaugural Address of Nana Addo Dankwa Akufo-Addo as the President of the Republic of Ghana on January 7, 2021". Shanlax International Journal of English 9 (3): 1–12. DOI:10.34293/english.v9i3.3978. ISSN 2320-2645.
  18. (2019-08) "Zambia - Joint World Bank-IMF Debt Sustainability Analysis". DOI:10.1596/32572.
  19. "African Development Bank—AfDB", The Europa Directory of International Organizations 2020, Routledge, pp. 409–414, 2020-08-26, retrieved 2023-05-29
  20. Eregha, P.B. (2012-09). "The Dynamic Linkages between Foreign Direct Investment and Domestic Investment in ECOWAS Countries: A Panel Cointegration Analysis". African Development Review 24 (3): 208–220. DOI:10.1111/j.1467-8268.2012.00317.x. ISSN 1017-6772.
  21. Climate Toolkits for Infrastructure PPPs. World Bank. 2022-01. Check date values in: |date= (help)
  22. African Capacity Building Foundation (ACBF).
  23. DIN ISO 16000-30:2015-05, Innenraumluftverunreinigungen_- Teil_30: Sensorische Prüfung der Innenraumluft (ISO_16000-30:2014), Beuth Verlag GmbH, retrieved 2023-05-29
  24. (2015-06) "Former CEO Recognized as Forest Sector Champion". The Forestry Chronicle 91 (03): 327–327. DOI:10.5558/tfc2015-055. ISSN 0015-7546.
  25. (2000-01-01) "African American leadership". Choice Reviews Online 37 (05): 37–3057-37-3057. DOI:10.5860/choice.37-3057. ISSN 0009-4978.
  26. Moran, Mark (2015-12-18). "Laura Roberts Receives Prestigious MacLean Ethics Award". Psychiatric News 50 (24): 1–1. DOI:10.1176/appi.pn.2015.12b4. ISSN 0033-2704.
  27. "What Africa Should Do Politically?", Africa's Dependency Syndrome, Langaa RPCIG, pp. 153–178, 2017-08-06, retrieved 2023-05-29