Yiɣi chaŋ yɛligu maŋamaŋa puuni

Sophie Adlersparre

Diyila Dagbani Wikipedia
Sophie Adlersparre
Q10718453 Translate ni Kalmar (en) Translate, Silimin gɔli July 6, 1823
O ya TiŋgbaŋSweden
Kpibu sheeGrödinge parish (en) Translate ni Södertälje (en) Translate, Silimin gɔli June 27, 1895
Galärvarvs Cemetery (en) Translate
Paɣa/yidanaAxel Adlersparre (en) Translate  (Silimin gɔli December 26, 1869)
Daŋ bee zuliya
Education
Bala yɛlibu, sabbu bee buɣisibuSwedish (en) Translate
Tuma
Tumawomen's rights activist (en) Translate ni newspaper editor (en) Translate
Ŋun kpuɣi o tumaDagny (en) Translate
Tidskrift för hemmet (en) Translate  (1859 -
Pin' shɛŋa o ni dee
YupapaaEsselde

Carin Sophie Adlersparre (née Leijonhufvud; 6 July 1823 – 27 June 1895),[1] ka niriba booni o Esselde, o daa nyɛla Swedish paɣa ŋun zaɣa be o paɣa taba ni, sasabira ŋun daa pili "19th-century women's rights" laɣingu Sweden. Ŋuna n daa nyɛ paɣa ŋun sabi paɣaba "magazine" tuuli Scandinavia, Home Review (Tidskrift för hemmet), yuuni 1859–1885; ŋun pahi ka bɛ kpa Friends of Handicraft (Handarbetets vänner) yuuni 1874–1887; ŋun kpa Fredrika Bremer Association (Fredrika-Bremer-förbundet) yuuni 1884; ni paɣa ŋu pahi buyi be "state committee" ni Sweden yuuni 1885.

Adlersparre daa nyɛla bɛ ni dɔɣi so niŋ Leijonhufvud zuliya ni, ka o nyɛ Baron Erik Gabriel Knutsson Leijonhufvud mini Sofie Emerentia Hoppenstedt bia ŋun nyɛ paɣa. Yiŋ ka o daa be ka bɔhindi shikuru, ka daa bahi chaŋ shikuru ni n-ti naai yuma ayi, Bjurström Pension (Bjurströmska pensionen) din be Stockholm.[1] Yuuni 1869, o daa kuli linjima tumtumda ŋun yuli booni Axel Adlersparre (1812–1879) ka daa leei o ni daa pun mali bihi anu shɛba ma kpee.[1]

Yuuni 1859, Sophie Adlersparre mini Rosalie Roos daa kpa Home Review (Tidskrift för hemmet), tuuli paɣaba "magazine" zaŋti Scandinavia, ka Fredrika Limnell daa leei sɔŋsi ba liɣiri.[1] Adlersparre mini Roos daa nyɛla ŋun g ba nyɛ di kpɛma zaŋ hali ni yuuni 1868, di ni daa ti niŋ ka Roos deei vuhim ka Adlersparre daa tuɣi tuma maa o ko.[1] O ni daa na be lahabaya wuligibu tuma ni, niriba ni yɛ baŋ o sabbu yuli din nyɛ "Esselde" ka bɛ zaŋ baŋ o. Yuuni 1886, Home Review daa bi lahi tumda ka "magazine Dagny" daa deei li zani. Adlersparre daa nyɛla "editor-in-chief" zaŋti Dagny bini din gbaai yuuni 1886 zaŋ chaŋ yuuni 1888 ka daa be di kpamli ni zaŋ hali ni yuuni 1894.[1]

Sophie Adlersparre bi zaŋ o zaɣa niŋ "women's suffrage" ni.[1]

Yuuni 1862, o daa kpala yuŋ-yuŋ bɔhimbu n-ti paɣaba ni bɛ bɔhimbu ti tooni.[1] Yuuni 1863, o daa kpa tuma kpuɣibu laɣingu.[1][2]

Yuuni 1866, o daa pahiya ka bɛ kpa "Stockholm Reading Parlor" (Stockholms läsesalong),[1] ka di daa nyɛ bɔhimbu sheei n zaŋti paɣaba.

Sophie Adlersparre daa di pini din nyɛ Illis quorum meruere labores yuuni 1895 ni o kpaŋmaŋa zaŋti Swedish tiŋgbani.[1]

  1. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Sigrid Leijonhufvud. K Sophie Adlersparre (f. Leijonhuvud).
  2. Österberg, Carin (1990). Svenska kvinnor; Föregångare Nyskapare [Swedish women; Predecessors, pioneers] (in Swedish). Lund: Signum.
  • Lilla Focus Uppslagsbok [Little Focus Encyclopedia] (in Swedish). Focus Uppslagsböcker AB. 1979.
  • Sophie Adlersparre (Swedish) (2012-09-01).
  • Sigrid Leijonhufvud (1910). Victoria Benedictsson, Ernst Ahlgren och Esselde : en brefväxling (in Swedish). Stockholm.
  • Sigrid Leijonhufvud (1922–23). Sophie Adlersparre 1–2.
  • U. Manns, Den sanna frigörelsen: Fredrika-Bremer-förbundet 1884–1921 (1997)
  • Anna Nordenstam (2001). Begynnelser: Litteraturforskningens pionjärkvinnor 1850–1930.
  • Barbro Hedwall (2011). Susanna Eriksson Lundqvist (ed.). Vår rättmätiga plats. Om kvinnornas kamp för rösträtt [Our Rightful Place. About women's struggle for suffrage] (in Swedish). Förlag Bonnier. ISBN 978-91-7424-119-8.
  • "Ideologer i olika tider : om Sophie Adlersparre, Stina Rodenstam och Anna-Maja Nylén" in Den feminina textilen : makt och mönster, 2005, Birgitta Svensson and Louise Waldén (editors), ISBN 9171084991