Albert Abongo

Diyila Dagbani Wikipedia
Albert Abongo
Member of the 3rd Parliament of the 4th Republic of Ghana (en) Translate

Silimin gɔli January 7, 2001 - Silimin gɔli January 6, 2005
Piibupiibu yaɣili: Bongo Constituency (en) Translate
N piigo niŋ: 2000 Ghanaian general election (en) Translate
Ghana 4th Palimenti din pahiri anahi nira

Silimin gɔli January 7, 2005 - Silimin gɔli January 6, 2009
Piibupiibu yaɣili: Bongo Constituency (en) Translate
N piigo niŋ: 2004 Ghanaian general election (en) Translate
Member of the 5th Parliament of the 4th Republic of Ghana (en) Translate

Silimin gɔli January 7, 2009 - Silimin gɔli January 6, 2013
Piibupiibu yaɣili: Bongo Constituency (en) Translate
N piigo niŋ: 2008 Ghanaian general election (en) Translate
Member of the 6th Parliament of the 4th Republic of Ghana (en) Translate

Silimin gɔli January 7, 2013 - Silimin gɔli January 6, 2017
Piibupiibu yaɣili: Bongo Constituency (en) Translate
N piigo niŋ: 2012 Ghanaian general election (en) Translate
Silimin gɔli September 15, 1959 (run 64)
O ya TiŋgbaŋGhana
Education
Shikuru shɛli o ni chaŋKwame Nkrumah University of Science and Technology Bachelor of Science (en) Translate : civil engineering (en) Translate
University of Ghana unknown value : unknown value
unknown value unknown value
Bala yɛlibu, sabbu bee buɣisibuSilmiinsili
Tuma
Tumacivil engineer (en) Translate ni politician (en) Translate
AdiiniEastern Orthodoxy (en) Translate
O ni be paati shɛli niNational Democratic Congress

Albert Abongo (bɛ dɔɣi o la silimin gɔli September biɛɣ'pia ni anu dali, yuuni 1959) o nyɛla la Ghana siyaasa nira ka lahi nyɛ civil engineer.[1] Abongo nyɛla ŋun yi Bongo District na din miri Bolgatanga la, Upper East Region ka be lem(NDC)paati, ŋun nyɛ jintɔra zaŋti Bongo.[2][3]

O Piligu Biɛhigu Mini O Shikuru Baŋsim[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Albert Abongo dɔɣim yuuni nyɛ1959 , tiŋ yuli booni Gowrie-Bongo din be Upper East Region Ghana ka bɛ dɔɣi o.[4] O mali la Bachelor of Science degree in civil engineering ka di nyɛla Kwame Nkrumah University of Science and Technology dundɔŋ ni ka o nyɛli yuuni 1986. O daa lahi chaŋ University of Trondheim din be Norway la n-ti bɔhim Ports and Coastal Engineering yuuni 1992.[5] O tum dila civil engineer n-tiri Ghana Ports and Harbours Authority pɔi ka daa nayi kpɛ siyaasa tali tuma ni. O nyɛla dolo dolo nira ka mali paɣa ni bihi ayopɔin..[6]

O Tuma[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Abongo nyɛla engineer baŋda.[7]

O Siyaasa Tali[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Abongo nyɛla ŋun be lem(NDC) paati ka daa nyɛ Upper East tudu yaɣili minista.[8]. Silimin gɔli February yuuni 2009, tiŋgbani zuɣulan Mills daa piigi o la minista zaŋti Water Resources, Works and Housing .[4] O nyɛla ŋun kpɛ jinaduuni bunahi zuɣu n-ti Bongo yaɣili, o daa tumi kpɛ jinaduuni silimin January yuuni 2001. [9]O daa nyɛla ŋun be Health, House, Land ni Forestry komitii ni.[5]

Piibu piibu[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Bɛ daa tumi piigi Abongo jintɔra zaŋti Bongo yaɣili din be Upper East tudu yaɣili Ghana yuuni 2004 Ghana nim piibu piibu la ni.[10] [11]O daa nyɛ nasara n-ti lem(NDC)paati. [10][11]O yaɣili ŋɔ daa pahi la jintɔri kuɣsi awɔyi(9) jintɔri kuɣsi pia ni ata(13) puuni din daa di nasara n-ti lem(NDC)paati lala piibu piibu maa ni zaŋti Upper East tudu yaɣili .[12] Lem(NDC)paati daa di la jintɔri kuɣsi din bi galisi ka di kalinli daa nyɛ 94 jintɔri kuɣsi 230 puuni. [13]O daa nyɛla kalinli din yiɣisi 17,397 kalinli din yiɣisi 28,645 puuni(kɔbigi puuni vaabu 60.7%)ninvuɣ shɛba ban daa niŋ piibu piibu maa ni.[10] [11]O daa nyɛ la nasara ka chɛ Abugre Felix ŋun daa nyɛ Peoples’ National Convention jintɔra la , Andrews Awuni Aberibire ŋun daa zani n-ti wɔbigi paati (New Patriotic Party) n-ti pahi Amoro Mpuse ŋun daa nyɛ jintɔra zaŋti Convention People's Party. Bɛ daa nyɛla kalinli din yiɣisi 719, 10,311 ni 218 gabaadaya ninvuɣ shɛba ban daa niŋ piibu piibu maa ni.[10] [11]Kɔbigi puuni vaabu 2.5%, 36% ni 0.8% dɛdɛ ni dɛdɛ ban daa niŋ piibu piibu maa viɛnyɛla ni.[10][11]

O Maŋmaŋ Biɛhigu[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Abongo nyɛla dolo dolo nira.[7]

Kundivihira[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

  1. (2016-12) "LAS VEGAS SANDS CORP., a Nevada corporation, Plaintiff, v. UKNOWN REGISTRANTS OF www.wn0000.com, www.wn1111.com, www.wn2222.com, www.wn3333.com, www.wn4444.com, www.wn5555.com, www.wn6666.com, www.wn7777.com, www.wn8888.com, www.wn9999.com, www.112211.com, www.4456888.com, www.4489888.com, www.001148.com, and www.2289888.com, Defendants.". Gaming Law Review and Economics 20 (10): 859–868. DOI:10.1089/glre.2016.201011. ISSN 1097-5349.
  2. (2018-09-28) "Agenda from 5 November 2018". International Trade Forum 2018 (3): 38–38. DOI:10.18356/15645304-2018-3-17. ISSN 1564-5304.
  3. "Stewart, Kenneth Albert, (28 July 1925–2 Sept. 1996), Member (Lab) Merseyside West, European Parliament, since 1984", Who Was Who, Oxford University Press, 2007-12-01, retrieved 2023-06-02
  4. 4.0 4.1 Minister for Water Resources, Works and Housing.
  5. 5.0 5.1 "Stewart, Kenneth Albert, (28 July 1925–2 Sept. 1996), Member (Lab) Merseyside West, European Parliament, since 1984", Who Was Who, Oxford University Press, 2007-12-01, retrieved 2023-06-02
  6. Ghana MPS - MP Details - Abongo, Albert.
  7. 7.0 7.1 (1963-05) "PARLIAMENT IN REPUBLICAN GHANA". Parliamentary Affairs. DOI:10.1093/oxfordjournals.pa.a054022. ISSN 1460-2482.
  8. Disputes bane of north – Albert Abongo.
  9. "Hartland, George Albert, (1884–18 July 1944), MP (U) Norwich, 1931–35", Who Was Who, Oxford University Press, 2007-12-01, retrieved 2023-06-02
  10. 10.0 10.1 10.2 10.3 10.4 Jones, Stephen (2005-06). "Presidential and parliamentary elections in Georgia, 2004". Electoral Studies 24 (2): 303–311. DOI:10.1016/j.electstud.2004.10.005. ISSN 0261-3794.
  11. 11.0 11.1 11.2 11.3 11.4 "Frontmatter", Demilitarizing Politics, Lynne Rienner Publishers, pp. i–iv, 2005-01-01, retrieved 2023-06-02
  12. "Voting, Counting and Results", Ghana Presidential and Parliamentary Elections, 7 December 2012, Commonwealth, pp. 26–37, 2013-03-12, ISBN 978-1-84859-154-7, retrieved 2023-06-02
  13. "Frontmatter", Demilitarizing Politics, Lynne Rienner Publishers, pp. i–iv, 2005-01-01, retrieved 2023-06-02