Yiɣi chaŋ yɛligu maŋamaŋa puuni

Ade Adekola

Diyila Dagbani Wikipedia
Ade Adekola
Tuma

Ade Adekola (bɛ daa dɔɣi o la yuuni 1966), nyɛla Nigerianima nuchee ni baŋda. O tuma nyɛla din jɛndi anfooninima yaabu, pɛntapɛnta n-ti pahi sabira.[1][2][3][4][5] O nyɛla ŋun be Lagos.[6]

Piligu biɛhigu mini shikuru baŋsim

[mali niŋ | mali mi di yibu sheena n-niŋ]

Ade Adekola nyɛla bɛ ni daa dɔɣi so Silimiin goli March dabaa ata dali yuuni 1966, in Nigeria.[citation needed] O nyɛla ŋun daa naai yuuni 992 ni "degree in architecture" shikuru yuli booni Architectural Association School of Architecture din be London ka daa lahi m-bo baŋsim University of Manchester.[7][8]

  1. Dickson (2018-10-26). Exhibition Detailing History of Lagos Bar Beach Opens Soon (en-GB).[permanent dead link]
  2. Cotter, Holland (2013-07-04). "‘Go-Slow’: ‘Diaries of Personal and Collective Stagnation in Lagos’" (en-US). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2013/07/05/arts/design/go-slow-diaries-of-personal-and-collective-stagnation-in-lagos.html.
  3. Gonzalez, David (2014-10-27). A Festival of Ideas and Photos in Africa (en).
  4. Textilforum. Textilforum e.V. Arbeitsgemeinschaft f. Textil, Vereinregister. 1994. p. 30.
  5. "Wish you were here: fine art photography ... on a postcard – in pictures" (en-GB). the Guardian. 2020-12-01. ISSN 0261-3077. http://www.theguardian.com/artanddesign/gallery/2020/dec/01/art-on-a-postcard-fine-art-photography-in-pictures.
  6. Nse Ikpe-Etim, William Coupon and Nere Teriba in latest Visual Collaborative SDG publication (en-US) (2019-12-03).
  7. Adebambo, Adebimpe (2017-01-11). Stripes, Weaves, and Colours (en-US).
  8. O'Mahony, Marle; Braddock, Sarah (1994-09-01). Textiles and New Technology 2010 (in English). Princeton Archit.Press. p. 42. ISBN 978-3-7608-8434-9.


Tɛmplet:Nigeria-bio-stub